Över vita vidder
Över vita vidder
Av Tommy Nyman
Jag har läst en novell som heter Över vita vidder utav Tommy Nyman. Den handlar om en man vid namn Tor-Ak som upptäcker att han är personen som det skrivs om i en gammal legend. Tor-Ak reser ut för att fullfölja uppdraget i legenden, för när det är uppfyllt skall det vara fred. Han vandrar länge och utan proviant när han möter en björn-liknande varelse som attackerar Tor-Ak tills han lyckas fälla djuret men svimmar. Tor-ak vaknar upp i en snöhydda och är hos väbligt folk som tar hand om honom tills han återgår till sitt uppdrag.
Denna novell är skriven väldigt rättfram, i kronologisk ordning och med snabba händelseförlopp. Den är uppbyggd i tredje-person, och temabeskrivningarna är väldigt mysiga och bra skrivna. Man kan verkligen leva sig in i Tor-Aks värld.
Novellen är en typisk fantasy-historia. Tor-Ak är en person som verkar vara ung. Han protesterar först på på att skickas ut på uppdraget men samtidigt var det ju han som visade de gamla profetsiorna för prästerna och menade på att det var han själv som beskrevs. Han är en ung kämpe som reser ensam och verkar vara oerfaren men samtidigt tränad i bågskytte och svärdskonst.
Novellen är en typisk fantasy-historia. Tor-Ak är en person som verkar vara ung. Han protesterar först på på att skickas ut på uppdraget men samtidigt var det ju han som visade de gamla profetsiorna för prästerna och menade på att det var han själv som beskrevs. Han är en ung kämpe som reser ensam och verkar vara oerfaren men samtidigt tränad i bågskytte och svärdskonst.
Människorna han hamnar hos i snöhyddan verkar vara lite "uråldriga." detta tänker jag för att de verkar bry sig väldigt mycket om en främling när de tar han om Tor-Aks sår. Deras ledare, Akron, är en människa som har ett stort hjärta och insisterar på att Tor-Ak ska stanna kvar i byn tills han har återhämtat sig helt. Budskapet i den här novellen är att kämpa. Det är en väldigt uppoffrande uppgift som Tor-Ak har fått på sina axlar och det verkar faktiskt som att han klarar av att fortsätta vandra för att "han måste" för sitt folk även om han mår fysiskt dåligt. Självupppoffrande, med andra ord.
Temat i novellen är alltså fantasy, vita vidder (som det låter: stora vackra landskapsscener,) svärdsfäktning och strider. Jag skulle kunna rekommendera denna novell för ett stort utbud av åldrar från tonåren och upp mot 30 år kanske. Den passar vilken fantasy-läsare som helst och har alla ingredienser man behöver för ett spännande äventyr.
//Ellen
Kommentarer
Trackback
